fredag 28 juni 2013

Vems ansvar är det egentligen?

För några år sedan gjordes en dokumentär i England om aveln av renrasiga hundar (var det månne 2008 eller 2009) och nu har de gjort en uppföljare för att se vad som ändrats efter det?
Följ länken för att se videon. Varnar dock känsliga tittare för mindre trevliga klipp! Dock visas den på arenan endast få dagar till, den heter på finska Sairaaksijalostettu paras ystävä (dokumentären på engelska dock) Gjort av BBC och heter på engelska Pedigree dogs exposed - Three years on!

http://areena.yle.fi/tv/1940899

Här tas upp problem hos raserna Cavalier King Charles Spaniel, Engelsk bulldog, Mops, Dalmatiner, Shar Pei m.fl.

Man får ju fundera över vems fel det egentligen är då en ras far så fel som nu t.ex Cavalier King Charles Spaniel har gjort. I dokumentären visas en vinnande hane som lider av Syringomyelia (det betyder att hundens hjärna ryms helt enkelt inte innanför skallen) som efter att hunden har konstaterats ha detta fel ännu använts i avel för MÅNGA kullar. Är det uppfödarens ansvar att se till att de inte använder sjuk hund i avel. Rasföreningen som inte sätter stopp? Är det kennelklubbens fel som registrerar valparna eller kan vi vända det till köparna av valparna som inte gör efterforskningar?
Vem har sist och slutligen det slutgiltiga ansvaret? 

Sedan kan vi gå till bulldogen eller mopsen som det har gått så långt med att många av dessa hundar måste opereras för att andas normalt. Är det faktiskt så det ska vara? Hur kan en avel gå så snett att hundarna får så kort näsa att tänderna inte ryms som de ska in i käken, att hundens andningsvägar är så återtäppta att de måste genomgå operationer för att kunna andas normalt. Så kommer vi även till den frågan att varför premierar utställningsdomare sådana hundar?
När har utseende blivit viktigare än hälsan för hunden?

Dalmatinern har problem med att urinet blir för surt och ge kristalliseras det och som i sin tur då ger stopp i urinröret vilket i sin tur gör att blåsan kan spricka som kan ha en dödlig utgång!
Sharpein är så rynkig att mellan hudvecken så blir det såriga sår!

I klippet visas flera uppfödare som medvetet avlar på sjuka hundar. Hur kommer det sej att ingen sätter stopp för detta. Rasföreningen? Kennelklubben? Är det för att det är framgångsrika uppfödare som de "drar" sej för att ta till disciplinära åtgärder? 
Nu får man ju börja fundera över hur våra rasföreningar och kennelklubbar är uppbyggda? Det är ju främst uppfödare (för det mesta av den "större" sorten) som sitter med tyglarna. Är deras sätt då alltid rätt och rasriktiga? Kan inte de i sin tur göra något fel? Nu ska ingen dra ärtan i näsan. Alla föreningar är inte på detta vis men många tyvärr. 
Sedan kommer vi till utställningsdomare, vem är det som håller i utbildningen? Rasföreningen står för en stor del av utbildningen! Så inte är det konstigt att vissa drag framhävs då som kanske inte är till rasens fördel, kan ju inte tro att t.ex för kort nos ska vara en fördel för någon ras eller för liten skalle som i sin tur ger neurologiska problem...

Såg på Facebook för nån tid sedan en bild av hur vissa raser såg ut tidigare och hur de ser ut nu, har försökt hitta den bilden men förgäves =(
Nu förnekar jag inte heller att mina raser inte har ändrats sen den första rasstandarden, men ingen av de har ännu desstu större problem, men man vet inte vad som händer i framtiden.


Så vem är det som ska ta itu med saker och ting? Det är väl alla? Vi som uppfödare har skrivit på att vi försöker avla på FRISKA avelsdjur och att vi ska försöka föra rasen framåt! Då är väl det vi ska göra också? Gör de hälsogranskningar som finns, var ärliga mot valpköparna om vad som kan finns för problem i släktet och hos rasen. Följ de rekommendationer som rasföreningen ger samt kan man göra mer än det. Man kan röntga mer än rekommenderat, man kan göra lynnes"undersökningar" (skriver undersökningar då det finns både tester och beskrivningar) Man kan låta bli att para med den andra om man är det minsta osäker på om den lider av samma problem eller fel som ens egen har. Det finns ingen perfekt hund! Men man bör väl sträva hela tiden mot en friskare ras? Det betyder att har t.ex ens hund CRD så parar man inte med en till som har det (helst bör man väl då para med en som är testad fri). Har man en hund med magproblem så inte ska man ju då heller para med en till som har samma?
Sedan så kommer vi till detta med linjeavel (inavel) det är ett bra sätt att förstärka vissa drag men man tar även stora risker med detta. Trots att det bara är kusinparningar så kan det finns någon sjukdom som ligger (eller är recessivt) som då blommar upp. Inte sjutton ska man då fortsätta avla på sånt eller? I dokumentären så visas boxeruppfödare som trots undersökningar som visar att ett visst släkt har en njursjukdom som nedärvs (som gör att hunden måste avlivas eller dör i en ganska tidig ålder) så fortsätter de avla på samma linje? Hur kan någon sälja en valp åt någon som de inte vet om valpen kommer att leva för att se sin 3dje födelsedag? Hur har man samvete till det?


Vad kan en hundköpare göra då? Inget? Fel! Kolla upp släktet på valpen man har tänkt köpa! Fråga runt vad andra har för uppfattning om kenneln. Nätet är ett bra ställe att göra efterforskningar! Allt man hittar på nätet är inte sant men man kan bilda sej en uppfattning och dessutom är något på oklart fråga en uppfödare eller veterinär vad det kan innebär! 
Vi kommer inte ifrån problemet att om en ras är populär så avlas det lite hejvilt hur som helst och valparna blir hur som haver ändå sålda bara för att nån vill ha just den rasen och ställer därmed inga krav. Återigen jag drar inte alla efter samma kam men faktum är ju att detta sker alltför OFTA! 

Jag anser att uppfödarna bör ta en titt i spegeln och se om de faktiskt avlar för rasen eller sitt eget bästa? Jag anser att rasföreningarna ska ställa mera krav och belöna de som gör rätt för sej och höja finger åt de som inte gör det! Sedan anser jag även att kennelklubben ska ställa lite mera krav på vilka / vad som får registreras och inte! Och sist valpköparna! Kolla för guds skull varifrån ni köper er valp. Alltför ofta på senaste tid har jag läst om hundar som de köpt via annonssidor som endera har dött av sej själva eller de har varit tvungna att avliva då de är från olika valpfabriker eller insmugglade. 
Det är ganska givet att hittar man en hund som är billig (i jämförelse med vad andra i samma "ras" kostar) så är det något skumt med detta! Ta reda på FÖRE vad! 

Njut av era hundar och jag hoppas de får vara friska!