Minns då jag var runt 11-14 år så var jag helt säker på att jag då jag blir stor skulle bli veterinär, bo på landet, ha en egen mottagning, köra en Range Rover (Svart med tonade rutor), ha många hästar och hundar samt nyttodjur hemma, en äkta man som skötte "gården" och allt detta typ runt 21 års ålder!
Nåjaa, man kan ju bara konstatera att visst landa man ju väldigt långt från den drömmen, men det var ett val jag gjorde mycket på grund av att jag är alldeles för blödig för att vara veterinär. Dessutom var tanken att gå i skola lika mycket till efter högstadiet inte så lockande.
Men jag tycker ändå att jag har fått en stor del av drömmen: min snart äkta man som har ett lika hundintresse som jag, vi bor ute på landet i en liten by, har en drös med hundar, kör inte Range Rover men en större personbil som rymmer hundarna =), är aktiv inom hundvärlden och trivs med det och har utbildat mej till något jag tycker om att jobba med! Dock "sket" ju sej åldersidan på "några" år.
Vad drömmer jag om i framtiden då?
Jaa, har ju egentligen redan det mesta jag kan önska mej: En som älskar mej och som jag älskar över allt annat, mina hundar som betyder allt för mej, mina goda vänner som är ovärderliga för mej och vi har vårt hus. Men alltid finns det ju saker man kan drömma om!
Jag drömmer om att få huset färdigt, jag drömmer om en sommarstuga norröver, jag drömmer om att ha en sån tur med avelsarbetet att de individer som föds är i god hälsa och som bringar deras familjer stor lycka, jag drömmer om lottovinsten som skulle göra alla mina planer möjliga och jag drömmer om att få behålla de vänner jag har för alltid, jag drömmer en att få leva utan kronisk smärta, jag drömmer om att få lite mera medvind i livet och jag drömmer om att få vara lycklig med min man!
Utan våra drömmar så skulle livet bli ganska fattigt och innehållslöst, som en tom påse nötter med andra ord.
SvaraRaderaNej inte mycket av ungdomsdrömmarna stämmer, det är nog få som får alla drömmar att slå in.
Men vi kan ändå skatta oss lyckliga med det vi har för vad ska man med allt onödigt till om man inte är lycklig i sin vardag??
Att ha någon att älska, att bli älskad för den man är, ha smu lurventussar runt fötterna, barn och barnbarn som mår bra och som har ett bra liv, det är mer än nog för att känna sej lyckligt lottad ändå tycker jag.
/Mita