Barnen behöver inte städa sin egna rum. Barnen får veckopeng, absolut inget fel med det men... Om barnet får veckopeng och man ändå köper allt åt barnet så lär man inte barnet VÄRDET av pengarna. Sedan ser jag inget fel med att barnen gör lite sysslor hemma. T.ex för ut skräpet, hjälper till med matlagning, städar osv. Bara man ger något i gengäld. Inte arbetar vi vuxna gratis heller!
Vad lär vi barnen om de får allt de pekar på? Vad tror ni händer med värdesättningen av saker. Får barnet en ny leksak varje gång så kommer leksakerna snabbt att förlora sitt värde.
En annan sak så kan vi ta byn jag bor i så har nyligen lagt ut att det ska vid grannbyns skola byggas löpbanor (alltså ett litet idrottsområde) med motiveringen att barnen inte har något uteområde. Nåja, det beror väl på vad man menar med uteområde. Området de har nu så är betydligt större än vad jag själv hade då jag gick i lågstadiet, och inte har väl nån av oss tagit skada av att inte ha löpbanor i direkt anknytning till skolan. Vi fick ta cykeln och cykla dit vi skulle under gymnastiken (eller gå). Men mest rände vi ändå längs vägarna eller i skogen på gymnastiken. En annan motivering har varit att det är så hård trafik genom byn. Okej, då jag börja på första klass fick jag lära mej ta mej till skolan på egen hand. Första delen av min skolväg var längs en relativt hårt trafikerad väg (inte landsväg men näst intill) Jag hade nån hundra meter för nära till skolan för att få skolskjuts så då fick mina föräldrar LÄRA mej trafikvett. Jag kan förstå att man vill skydda sitt barn för allt, men gör man verkligen någon en tjänst genom att vänta med inlärningen av viktiga saker som just trafikvettet?
Sedan kommer vi till ansvar. Sedan när har det blivit en hemsk sak att låta barn lära sej ansvar?
När har det blivit lärarens fel att barnen inte lär sej i skolan. Det verkar vara en ny trend att barnen i dagens samhälle inte kan göra något alls fel. Felet ligger hos alla eller allt annat.
Ansvar, respekt, moral och etik verkar vara saker som inte existerar i dagens samhälle. Fri uppfostran blir mer och mer vanligt, men är det något som faktiskt fungerar i längden? Hurudana individer kommer det att bli när de växer upp? Visst finns det undantag, det medger jag. Men majoriteten talar ändå sitt tydliga språk.
Jag har väldigt svårt att tro att någon blir en bättre människa bara för att de får allt serverat på ett silverfat åt sej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar