Ska man skratta eller gråta?

För att inte detta inlägg ska bli 7 km långt så drar jag det kort. Hösten 2008 skadade jag knäet då vi var på Åland. Operation i januari 2009, en omfattande operation som leddes av kirurg Sjöblom på Vasa centralsjukhus. Före operationen kunde jag springa, jag kunde få knäet rak och jag kunde behjälpligt träna agility. Efter operationen så har inget av det jag just nämnde fungerat. Felet var brosk som kommit ikläm och menisk som skadats. Menisken plockades bort och brosket. Skadan dessa gjort på ytan skulle på samma gång jämnas upp.
Efter operationen fick jag inte stödja på benet på 3 månader och efter det skulle jag gå ännu en månad med kryckor. I juni 2009 gick jag fortfarande med kryckor (på riktigt jämna underlag kunde jag gå med en krycka, utomhus krävdes dock 2st). Jag var på kontroll var det då i juni-juli 2009 till kirurg Sjöblom och då redan sa jag åt han att det är något i knäet som inte stämmer för jag får det inte rakt. Inga röntgenplåter eller vidareundersökning inuti knäet gjordes. Jag fick ligga på britsen och han förde benet upp och ner och sa att det absolut inte är något fel på knäet mera utan operationen lyckdes och gick precis som den skulle. Då gick jag fortfarande på en krycka. Jag försökte ännu säga att det måste vara något fel, men för döva öron. Frågade om nästa kontroll, men han sa att det inte behövs utan friskförklarade knäet då.

Nu av annan orsak är knäet röntgad och nyheterna är inte goda. Operationen misslyckades katastrofalt och stora delar av leden är nu förstörd på grund av detta. Väntar nu igen på remiss till en kirurg som ska ge sitt utlåtande om vad mera går att göra åt knäet, om det överhuvudtaget går att göra något mera.

Jag vet att jag gjorde fel då jag inte krävde mera av kirurgen, men han har ju trots allt en lång utbildning bakom sig, medan jag inte alls har någon medicinsk utbildning över huvudtaget. Jag anser att man borde ju kunna lita på de läkare man går till och att de faktiskt tar en på allvar då man säger vad som felas.

Jag är grymt besviken på läkaren i fråga och hoppas innerligen att jag inte måste till samma kirurg nu igen få då tar hus i h**vete.