söndag 11 november 2012

Se lite längre fram!

Efter att ha läst en artikel om att på svenska sidan har pälsaktivister för nån vecka sedan släppt ut en massa minkar så bara måste jag få detta ur mej!

De som känner mej vet att jag är en djurvän och att jag alltid värnar om djurens bästa! Men... jag förstår mej helt enkelt inte på resonemanget att släppa ut minkarna i naturen. Vem gynnar det? Minkarna? Närliggande natur? Nej, ingen kommer att vinna på att dessa minkar blir utsläppta! Jag tycker att de som släpper ut dessa djur ska ta och studera biologi lite mera. Minken är en marodör som dödar bara för dödandets skull och vårt ekosystem klarar inte av att ha flera tusen extra minkar lösspringande som dödar allt de kommer åt. Till saken hör ju även att många av dessa minkar inte kommer att överleva pga att de inte har den kunskap, ork eller förmåga att jaga och utmärka sej mot alla de andra tusentals minkar som rör sej i samma område. Det kommer att bli massdöd och vad är det då för skillnad mot att de dör på farmen? Joo, en skillnad är det. På farmen dör de en snabb död medan de ute i naturen kan svälta ihjäl. Vad är mera djurplågeri i slutändan?

Nu ska ingen missförstå mej! Jag anser att de farmare som inte har hand om sina djur ska stängas ner och straffas maximalt (och helst lite till). Men det finns farmare (och jag vill påstå att det finns många av dessa) som faktiskt värnar om sina djur och sköter dem mycket bra. Djuren har ett bra liv under levnadstiden, de får mat, vatten och omskötsel under sin levnadstid. För att en farmare ska göra vinst på sitt företag så måste djuret skötas exemplariskt för att få den bästa kvaliteten på skinnet. Likaså är det för bönder, inte vinner heller de på att föda upp magra, skranliga djur!
Jag ser faktiskt ingen skillnad mellan att ha en mink eller räv i en bur och t.ex en höna i bur eller en gris i sin kätta. Vad är det för skillnad för djurets del om det dödas för sitt skinn eller sitt kött? Är inte utgången den samma för djuret?
Vad jag tycker är synd är att inom pälsdjursidan (och även på uppfödning av matdjur) finns rötägg som drar ner för hela industrin. Vad jag tycker är synd är att myndigheterna inte tar i med hårdhandskar för att få bort dessa rötägg. Dålig skötsel av djur är aldrig förlåtligt oavsett om det gäller husdjur eller nyttodjur.


En sak som jag är väldigt bekymrad över är att det faktiskt finns så många som är mot pälsfarmningen om man jämför med t.ex grisfarmning. Vad tror de att händer om det kommer ett förbud mot pälsfarmning i Finland, att uppfödningen av pälsdjur kommer att sluta? Inte en chans utan det kommer bara att flyttas till ett land som har betydligt sämre lagar och bestämmelser på hur djuren ska ha det. Varken vi i Finland eller pälsdjuren kommer att gynnas av ett förbud! Jag hoppas att någon iaf kommer att tänka till före de förespråkar ett förbud. Snälla satsa mer på att få myndigheterna att börja se över de näringar som har med djur att göra istället så får vi bort de rötägg som finns och djuren har en möjlighet till ett skäligt liv!








onsdag 31 oktober 2012

Ditten och datten och lite till!

Jag får återigen ursäkta mej då jag inte har skrivit på länge i bloggen. Får fortsätta med att skylla på att tiden inte räcker till. I förra veckan drog jag återigen igång 3 nya kurser =). Trivs verkligen med att dra kurserna och tror det är något som jag kommer att satsa på även i framtiden.

Vad kan jag säga att har hänt här då? Jaaa, det är mycket men ändå inget som direkt är nämnvärt vad jag kommer på sådär på rak arm. Men som jag nämnt tidigare så lider jag av guldfisk-minne, dvs det räcker i 10 sekunder så har jag allt bortglömt igen.
Men nämnas kan ju att vi har kokat vattnet vi dricker, ger åt hundarna och lagar mat i nu i 3 veckor (i måndags kom äntligen provsvaren att vattnet återigen är rent). Men kan man lita på det? Visst kan jag hålla med om att vid de ställen var de testar så kan vattnet vara rent, men hur är det i slutet av alla ledningar, är det lika rent där?
Nu går jag återigen lite händelserna i förväg och kanske måste förklara att i ett av de 6st vattenprover som tas per år hittades det E-coli bakterier och därför blev vi tvungna att koka vårt vatten i 5-10 minuter. Och före någon hinner säga något mera så vet jag att dessa bakterier finns normalt i vår tarmflora och inte ska göra någon större skada åt friska människor, jag lägger mej absolut inte i att andra inte kokar sitt vatten. Det är upp till var och en. Men jag uppskattar inte att det bagatelliseras och sägs att bakterien inte är farlig då den kan ställa till med en hel del oreda i värsta fall.
Som ni kanske minns ni som följer min blogg så har jag haft stora problem med mina händer och leder en längre tid och nu har jag äntligen fått påbörja en behandling för reuma som jag hoppas på att ska hjälpa. Men mår inget vidare nu just pga all medicin jag har ätit fram tills nu. Därför är jag nu väldigt försiktig med att utsätta mej för något som kan ställa till mera oreda i kroppen!
Nåväl, tillbaka till mina funderingar angående om vattnet verkligen är rent i slutet av alla ledningar. Vågar man lita på det?

Sedan som alla vet så har det ju nyligen varit kommunalval och ni som känner mej sedan tidigare så vet precis vad jag anser om politik. Men vad jag inte förstår är varför bara för att man känner någon, bär samma efternamn som någon, har en släkting som ställer upp i valet automatisk skulle vara tvungen att rösta på just den personen? Är inte hela meningen med detta att man ska rösta på någon som har lika åsikter som en själv?

Och sist vill jag ta upp dettta igen!
Skaffar man hund så har man ett ansvar för denna och det betyder såväl veterinärvård som skolning. En hund eller djur i överlag är ingen rolig grej som man bara tar fram då det passar en. Den kräver omsorg även den 24/7 på ett eller annat vis. Det ordnas kurser som man kan gå på om man själv inte vet vad man ska ta sej till eller så begär man hjälp av någon som har erfarenhet före det går för långt.
Något som jag ständigt ställs inför är att folk inte skolar sina unga hundar utan de låter dem göra en massa dumheter bara för att det är sött då det är en valp som gör det. Men valpen växer upp och blir stor och plötsligt är det inte så sött mera...
Vad många inte tänker på är att man i valpåldern lär den hur den ska vara som vuxen, man lär den vad som är rätt och fel och ju mera felbeteende vi lär in desstu jobbigare har vi att träna bort det.

Det var allt jag hade på hjärtat idag, nu ska jag ta en tekopp och gå ut med vovvarna!




onsdag 3 oktober 2012

Tiden bara rinner iväg

Som ni alla märker så ligger bloggen mest hela tiden. Jag har helt enkelt inte tid att skriva och då jag nu mot förmodan har det jaa, då lider jag för det mesta av hjärnsläpp och kommer absolut inte ihåg hur jag ska använda tangentbordet. Vilket i sin tur inte bådar så gott då man nästan dagligen drar datakurser ;). För att vara riktigt ärlig så är inspirationen inte på topp. Hjärnan går på högvarv, men får inte riktigt greppat tag i alla mina tankar och funderingar, speciellt inte sålänge att jag skulle få de nedplitade...

Jag hinner som inte riktigt med allt jag hade velat göra så både det ena och det andra blir lidande. Vänner, huset, familjen. Men det är övergående hoppas jag. Dock verkar jag ha en övernaturlig förmåga att boka in en hel massa på en och samma gång. Man tycker ju att man borde lära sej.
Dock trivs jag utmärkt med att hålla lektioner. Det verkar nog vara min grej. Så får se vad jag hittar på nu som näst ;) Mitt i allt kan jag få ännu mera att göra =).

Nu har hösten slagit till, regn och rusk mest hela tiden. Man blir ju deppad med mindre. Ett annat säkert tecken på att hösten är här så är att älgjakten har börjat. Dessutom har Merja och husse varit ute en hel del i skogen. Merja har stött upp flera skogsfåglar åt husse så han är nöjd.
Jag har haft slalomträningar med Kiira och tränat tävlingslydnad med Ressu och båda är så otroligt samarbetsvilliga (man kunde ju nästan tro de är släkt ;) ). Jag kan bara konstatera att jag har haft en otroligt tur med våra hundar. De visar alla framfötterna, men de vill alla samarbeta med sin matte/husse och det är det viktigaste anser jag!

Ha en bra fortsättning på hösten och så bloggar jag såfort jag hinner ;)




lördag 22 september 2012

Ska man skratta eller gråta?

För att inte detta inlägg ska bli 7 km långt så drar jag det kort. Hösten 2008 skadade jag knäet då vi var på Åland. Operation i januari 2009, en omfattande operation som leddes av kirurg Sjöblom på Vasa centralsjukhus. Före operationen kunde jag springa, jag kunde få knäet rak och jag kunde behjälpligt träna agility. Efter operationen så har inget av det jag just nämnde fungerat. Felet var brosk som kommit ikläm och menisk som skadats. Menisken plockades bort och brosket. Skadan dessa gjort på ytan skulle på samma gång jämnas upp.
Efter operationen fick jag inte stödja på benet på 3 månader och efter det skulle jag gå ännu en månad med kryckor. I juni 2009 gick jag fortfarande med kryckor (på riktigt jämna underlag kunde jag gå med en krycka, utomhus krävdes dock 2st). Jag var på kontroll var det då i juni-juli 2009 till kirurg Sjöblom och då redan sa jag åt han att det är något i knäet som inte stämmer för jag får det inte rakt. Inga röntgenplåter eller vidareundersökning inuti knäet gjordes. Jag fick ligga på britsen och han förde benet upp och ner och sa att det absolut inte är något fel på knäet mera utan operationen lyckdes och gick precis som den skulle. Då gick jag fortfarande på en krycka. Jag försökte ännu säga att det måste vara något fel, men för döva öron. Frågade om nästa kontroll, men han sa att det inte behövs utan friskförklarade knäet då.

Nu av annan orsak är knäet röntgad och nyheterna är inte goda. Operationen misslyckades katastrofalt och stora delar av leden är nu förstörd på grund av detta. Väntar nu igen på remiss till en kirurg som ska ge sitt utlåtande om vad mera går att göra åt knäet, om det överhuvudtaget går att göra något mera.

Jag vet att jag gjorde fel då jag inte krävde mera av kirurgen, men han har ju trots allt en lång utbildning bakom sig, medan jag inte alls har någon medicinsk utbildning över huvudtaget. Jag anser att man borde ju kunna lita på de läkare man går till och att de faktiskt tar en på allvar då man säger vad som felas.

Jag är grymt besviken på läkaren i fråga och hoppas innerligen att jag inte måste till samma kirurg nu igen få då tar hus i h**vete.




lördag 1 september 2012

Ansvar är något för alla!

Dagens inlägg kommer att handla om ansvar. Det verkar vara något som saknas hos många i dagens samhälle.

Först tänker jag dra upp dessa älghundar som nu har börjat tränas! Okej, jag förstår att de behöver träning, vad jag inte förstår är varför man inte har hållit igång en grundkondition under sommaren så att de skulle klara dessa träningspass bättre! En annan sak som jag inte förstår är om man inte sätter mera värde på sin hund än att man tränar med hunden (löst då) i närheten av 2 trafikerade vägar. Förra veckan höll jag på att få en jämthund i bilen, inte för att jag kom hårt körande utan för att jag hann se hunden, bromsa in och hunden vill tydligen in i bilen och kom hoppande längsmed bilen. Visst den hade pejlare på sej men hunden var totalt slut och jag försökte kalla in hunden efter att den försökt springa under en mötande bil. Oavsett vad ägarna sätter för värde på sin/a hund/ar så tänker jag inte se på då en hund blir överkörd om jag kan göra något åt saken! Jag fick kallat till mej vovven och tänkte just ta ett ordentligt grepp om den då en paketbil susar förbi utan att ens sakta ner trots att jag stod parkerad med varningsblinkers på. Hunden lade iväg efter paketbilen och jag fick den inte tillbakakallad. Ringde till sambon och sa om han kunde kolla med några jägare vems det var. Hunden var ganska slutkörd och de kunde gott komma efter den innan den blir påkörd... Ännu då jag kom tillbaka från träningarna med egna hundar så såg jag ägarens bil och de var fortfarande ute med hunden. =(

Sedan vill jag än en gång ta upp detta med bonusbarn! Jag blir bara mer och mer frustrerad då man hör kommenterar av folk som då har fått bonusbarn i.o.m nytt förhållande att dedär får du ta hand om, det är inte mina barn, vi passar på att göra det och det då barne -t / -n är hos den andra föräldern! Nu är det bara så att tar man en kvinna eller man som har barn sedan tidigare och ni varit medvetna om barne -t / -n så för sjutton TA ANSVAR! Barn är också människor med känslor och som tar åt sej av era kommentarer! De är nog så smarta att de för eller senare listar ut att då de är borta så passar ni på att göra en massa roligt. Och en sista sak oavsett hur illa ni än tycker om exet så kan ni för sjutton tala om det då inte barnen hör, det bara resulterar i att i de flesta fall börjar barnen skydda sin andra förälder och det är en väldigt tung börda för ett barn att hela tiden täcka upp för sin andra förälder! Detta gäller nu inte bara föräldrarna utan alla i barnets omgivning!

En sak till vill jag ta upp före jag avslutar för idag! Skaffar man husdjur oavsett sort så se till att djuret får den behandling och omsorg den behöver och förtjänar. Ta reda på förhand vad det innebär att ha just detta djur av denna ras. Vad behöver den om magen blir dålig, vilka vaccinationer krävs, hur ska jag lära upp djuret osv!
Alltför ofta ser man dessa sommarkatter som blir vilda och alltför ofta ser man toviga hundar som är i akut behov av pälsvård och sist men inte minst alltför ofta ser man folk som inte har den minsta lilla grundlydnad på sin / a hundar!




tisdag 14 augusti 2012

Hundägare som jag inte förstår mej på!

Nu är jag tillbaka och nu har jag de senaste dagarna haft lite tid att fundera på vissa hundägare! Och jag börjar faktiskt fundera om dedär med hundkörkort kanske vore en ganska bra ide ändå, och då inte bara för ägare av stora raser utan för alla!

Jag kanske inte har så mycket att säga till om. Mina hundar är inte perfekta utan långt ifrån, alla har de fel och brister men jag anser sålänge jag är medveten om min hunds brister och jobbar med dem så att de i sin tur inte påverkar andra eller deras levnadsstandard så varsågod, ha dina fel och brister, det är endel av personligheten!

Först vill jag ta upp dessa som måste ha med sin hund precis överallt och motiverar det med att hunden mår bäst av att få vara med! Okej, jag tar gärna med mej våra hundar dit jag anser att jag kan ta dem och de mår bra av att få vara med eller annars får något ut av komma med. Inte släpar jag alla hundar med till stan på storshopping och har de att sitta i bilen mellan 2-6 timmar. Då anser jag det faktiskt att de har det bättre hemma än i bilen. Till vissa vänner får hundarna komma med, men vissa gånger mår de bättre av att vara hemma.
Jag tycker det är djurplågeri att ta med hunden och bara ha den att sitta i bilen, och då speciellt sommartid. Inte heller tycker jag att det är en smart idé att ta med hunden till butiken och binda den utanför. Trots att vi bor i en liten by där alla känner alla så vet man aldrig vilka som kör genom och kan få för sej att kidnappa hunden t.ex.

Nästa sak jag vill ta upp är detta med att ha hunden löst på promenaderna. Jag tycker att promenerar man i staden eller mitt i byn var det är folk och andra hundägare ute samtidigt så kan man gott och väl ha sådan respekt för andra att man har sin hund kopplad! Inte för att jag tvivlar på att hunden är lydig, det är inte frågan om det utan det är frågan om att respektera att det kan komma folk emot som faktiskt är hundrädda och inte uppskattar att se en hund löst. Sedan så oavsett hur lydig hund man än har så kan den bli skrämd, stucken, attackerad och sticka som i värsta fall kan betyda att den blir överkörd! Varför ta sådana risker?

Sedan kommer vi till detta med att ha tid för sin hund eller sina hundar för den delen! Vi har sex hundar på heltid och sju om man räknar med vår dagishund, alla dessa aktiveras med varierande aktiviteter. Vi är 2st som håller på med våra hundar och jag kan garantera att dessa får betydligt mera stimulans än hos många andra som har en eller två hundar! Jag kan med gott samvete säga att ingen av våra hundar lider av understimulans och att alla våra hundar har det bättre än hos många andra.
Sedan så har jag vädligt ledan av folk som kommer med en massa kommentarer om att de har så och så många hundar och de kan ju inte hinna med dem alla! Okej, var och en med sin åsikt, men kanske man själv ska se vad man har i bandet och hur de uppför sej före man uttalar sej om andras hundar.

Ännu en sak som jag inte kan förstå är att om man är medveten om att ens hund t.ex inte gillar barn så hur i hela vida världen lägger man barn att gå ut med den då? Hur kan man då ha ett barn att sköta om denna hund?

Sedan så kommer vi till dessa som säger att deras hundar klättrar på väggarna då de inte får göra något på en dag. Det låter inte sunt i mina öron. Alla och då menar jag ALLA behöver en vilodag mellan varven och kan inte hunden slappa en dag eller två i veckan så tyder det tycker jag man eventuellt ska börja fundera på om hunden är stressad eller vad det beror på att den inte kan varva ner!

Så kommer jag till dessa hundhagar! Okej, jag har själv gården inhägnad, men anser att det är en jäkligt stor skillnad på att ha hundarna på 3000 kvadratmeter än att ha en hund i en hundbur enligt minimått. Och att sedan motivera med att hunden har det bättre i den än att få vara inomhus tycker jag klingar falskt i mina öron. Vad är det för skillnad för hunden att ligga ute på typ 6 kvadrat än att vara inne på 6 kvadrat? Inomhus hålls förhoppningsvist jämn värme medan utomhus kan hunden lida av för varmt eller kallt. Dessa hundkojor håller jag inte riktigt högt i kurs som man ser i var och varannan gård.

Och sist men inte minst så kommer vi till de hundar som börjar mitt i allt tugga på saker, rymma, förstöra och dylikt. Jaa, allt tyder på att hunden är understimulerad och värst av allt varför tar man inte itu med problemet?

Detta var allt jag stör mej på nu för tillfället, mera kommer väl nog en annan gång =)






torsdag 2 augusti 2012

Apporterande hundar

Bloggen ligger lite nu då det är fullt upp med förberedelser inför nästa helgs lantdag i Korsnäs och Match show. Sedan har vi ju även min kusin här på sommarlov!

Igår var vi med Merja, Kalle och Neiti och simtränade samt apportträning. Alla 3 apporterade fågel (mås) ur vattnet så vi är mycket glada för det. Valparna är enligt mej superduktiga som klarar av detta redan! Vi får hålla tummarna nu att det går vägen ;)

Nu ska jag ta och fixa till en blåbärspaj och baka lite muffins. S. ska börja rensa ogräs så hon får förtjäna lite pengar isommar =) Hon har varit riktigt duktig hittills.